är ett problem. Ett möjligen mindre problem, men ändå. I alla mina olika bostäder har det funnits toaletter och alla har haft sittringar. Alla dessa ringar har haft en sak gemensamt, dom har varit tillverkade av nån sorts blank plast, som man lätt har kunnat fräscha upp med jämna mellanrum. Främst tänker jag på undersidan, det händer att olika kroppsvätskor stänker upp liksom, och då har man med ett raskt tag med valfritt diskmedel kunnat torka av och allt har sett nästan oanvänt ut igen. Men numer har vi ju en sån där förhöjande toasits med armstöd bevars. Och den är tillverkad av en helt annan sorts plast. Det verkar som om tanken är att det liksom ska vara lite mjukare, vackert tänkt, med plasteländet fullkomligt suger åt sig färgämnen. Och jag kan berätta att både urin och avföring (ursäkta äckelmomentet) innehåller färgämnen. Jag skurar undersidan av denna sittring varenda kväll och har så gjort sen vi fick den. Vi fick en ny när vi bytte lägenhet, för dom två tidigare var lite ostadiga, och min ambition var att hålla den i snövitt skick. Det har väl inte helt lyckats och jag fattar inte att man inte gör nån sorts test innan man släpper ut varor i världen. Nu har jag klagat, så nu ska jag gå och skura igen.

Och när jag var uppe vid fyra var det praktiskt taget snöstorm utanför fönstret, men till frukosten var snön i princip borta igen.