här just nu. Maken är duschad, det är alltid det stora fredagsprojektet, en av dom nya skjortorna är på också. Fint. Och när jag befann mig i slutet av frukosten, den rostade lilla mackan, så ringde det. Den mycket avhållna kvinna som bodde på andra sidan vägen, när vi bodde i hus. Hon kom ihåg att maken fyller någon gång i oktober, men inte när, och ville höra av sig. Hon är en så varm och omtänksam person, så det var ett fint samtal. Och jag tuggade så diskret jag kunde.

Sen var det dags att börja badrumsprojektet och jag hann rätt långt, maken hade fått på sig strumpor och sandaler, innan vinleverantören ringde. Han var ca en minut bort, så jag sprang raskt nedför trapporna och hämtade min lilla kartong.

Och middagens räkor tinar som bäst. Och det kom en avisering att Early Bird hade levererat, så jag gick ner till postfacket redan före frukost och blev förvånad över den grå plastpåsen för apotea brukar inte sätt sitt ljus under ena skäppo, som man sa för länge sen. Det berodde förstås på att det inte var dom, det var den efterlängtade tvålautomaten. Nu har jag satt i batterier och hällt i tvål och man kan säga att den ger rejält med tvål och inte alls dom snåla droppar den förra ibland gav ifrån sig.

Eftermiddagen ska jag ägna blombuketterna, som börjar se lite dystra ut, och kanske dammsugaren också.