– jag först då. Och jag hade väldigt gärna haft en halvtimme mer i sängen, men så blev det inte. Och för en gångs skull vid tidsomställningen – eller minns jag fel – så sken solen så det inte kändes mörkt i morse, så ovant med solen ändå.

Och Braunschweig är tjurig, det är väl många klockor som ska ställa om sig, kan tänka och den här brukar ta tid (ha!) på sig. Fast eftersom det är den maken tittar på när vi sitter vid köksbordet, så är den mycket saknad. I ena badrumsklockan hade förstås batteriet gett upp i morse också, så jag fick ta ner den en gång till. Hur många klockor vi har? Tolv, tror jag. Då finns det dessutom en i rummet där jag sitter nu, som inte är uppdragen, den har ett tickande som kan få mer välbalanserade personer att skrika rakt ut. Och vi har fyra rum, kök och två badrum.

Och i går när jag tittade på listan över vad som finns i frysen blev jag så lycklig över nån sorts gryta, jo men, då var det klart. Jag borde ha tittat på själva påsen också, det var snarare en portion, men det fanns en kycklingrätt i stället.