och åt påskmiddag. Och man kan väl säga att tiramisun ägnades makens mormors mor, Matilda. Hon som åkte till Denver, Colorado, som sjuttonåring och där träffade Bengt Johan från hemsocknen och gifte sig med honom och åkte hem igen. Sen åkte hon, efter några barn, tillbaka till Denver och tjänade mer pengar och åkte hem igen och fick fler barn, bl a makens mormor. Matilda tyckte redan då, för betydligt över hundra år sen, att kineser och italienare lagade godast mat. Jag hoppas hon smakade tiramisu. Inte omöjligt. Världen hade redan då krympt. Och svärmor traskade hem  på lätta fötter. Själv ska jag fylla diskmaskinen. Och jag tog en bild av maken och svärmor och skickade till barnen. Yngste och Äldsta svarade nästan omedelbart, teknikens under. Och Yngste hade fått sitt påskgodis, vit choklad med blåbärsfyllning. Kan man inte gömma ägg kan man skicka godis anyhow.