Möjligen har man inte dymlat klockorna i kyrkan jag brukar gå i (autokorrekt försökte med ‘hymlat’), men det går väl bra ändå. Och så måste jag ju säga att geografin var tydligen lite skakig i går, bron fanns ju i Baltimore förstås. F ö googlade jag olycka-Tjörnbron och såg att det var redan 1980, där ser man. Eftersom mina föräldrar och jag ett par år tältade just där närheten, så kändes det nära. Fast nu länge sen, förstås. Och i dag är det ganska vackert här, jag förstår att det varmare vädret tydligen bestämt sig för Baltikum i stället, men ljuset är underbart. Sen ser jag inte fram emot att ställa om till sommartid på söndag, första veckan brukar vara seg. Då har jag ändå inte räknat med att gå i påsknattsmässan, tyvärr, men det fungerar illa med makens tider och medicinering och alltihop. Det är en saknad för mig, men det är ju rätt ofta jag får anpassa mig. Jag får se till att vi kommer upp till Högmässan iaf. Jag satt nyss och läste en artikel i SvD, en kvinna vars namn jag inte ens minns, som talade om hur viktigt det var att planera sin tid som äldre. Jomenvisst, så kan det vara, även om planeringen kanske inte håller hela vägen. Jag försöker här att ordna någon liten detalj som jag är irriterad på varje dag, och det är inte ens säkert att det går. Sen tittar jag mig också runt omkring och ser saker jag är tacksam för, absolut, jag har anpassat mig till den verklighet vi har. Men det händer att det skaver, när jag läser om alla goda råd, som folk i bästa välmening delar med sig av. Jag fattar att det gäller friska människor planeringsförmåga, damen i artikel hade artros, och det är förstås besvärligt, men att leva med någon med neurologiska problem är också en utmaning. Jag pratade lite med Äldste om det i går, han blev irriterad på maken, när han var här i förrgår. Maken hade tydliga svårigheter att komma ur sin felaktiga tankefigur, han var väldigt bekymrad och oförstående inför Äldstes nuvarande jobb, att Äldste både är fullt sysselsatt och tjänar pengar gick liksom inte in. Det där händer, att han fastnar i sitt tänkande, och andra gånger är han helt klarsynt, man vet aldrig när det slår till. Det är lite svårplanerat, kan man säga.