Kanske är jag lite osunt beroende av att kolla vädret, men det känns helt ok att äta ärtsoppa i morgon. Sen får jag väl dra igång med vaniljrutor, i dag gav jag upp, men om jag satsar på förmiddagen blir det nog bra. Och eftermiddagen är preliminärt vikt åt att koka plommonmarmelad, all denna huslighet. Kanske (det är lite osäkert) tar jag mig samman och ringer tandläkaren, en tand i underkäken har haft lite trassel, som jag försökt intressera tandläkaren för vid andra tillfällen, men då har man bara sagt att jag skulle gurgla med något rosa jox och det har hittills inte hjälpt. Nu känns det lite mer. Men känns det tillräckligt för att ringa?

Och makens planerade eftermiddag med riksdagsdebatten kom ju av sig. Min spänning var verkligen obefintlig, för jag utgick från Kakabave skulle rösta som hon gjorde. Att hon själv påstod att hon bestämde sig när hon precis skulle trycka på knappen tycker jag inte bär sannolikhetens prägel.