när jag nyss tittade på svärmors duk, så kände jag plötsligt doften av hennes köttbullar alldeles tydligt. Det hörde till att vi åkte in och tittade på gran och folkliv första Advent och sen gick vi upp till svärföräldrarna och fick kvällsmat, alltid med köttbullar. Någonstans fanns det i hjärnvindlingarna.

Nu lyser alltihop iaf här. Och granen på torget var f ö tänd redan i går kväll. Nu ska jag bara leta upp förra årets julkort med adresslista, kanske tar jag mig samman nästa vecka. Jo, jag skickar några fysiska julkort fortfarande, men inte i samma utsträckning som förr. Jag har faktiskt fortfarande kvar brevmärken från 2004, det år det inte blev några julkort alls, eftersom maken blev sjuk innan jag ens hunnit börja skriva. Men frimärken hade jag köpt till dom 120 eller vad jag då brukade skicka. Milde tid.