är klar. Det betyder, förutom den härliga doften, att vi både äter den till middag i dag och sen fryser jag in till två middagar senare. Väldigt bra.

Och häromkvällen såg jag en engelsk kock, som åkte motorcykel (vilket tycks vara favorittransportmedlet för kockar, märkligt) och var i Napa Valley. Han stod entusiastiskt bredvid ett fikonträd och konstaterade att han har ett hemma, som ger två fikon, men där i Napa var det dignande. Och jag tittar på mina tre. Jominsann. Fast dom ser inte särskilt mogna ut och blir det troligen inte heller, men jag är belåten över att i stället för dom två bladen som fanns ett tag har det numer blivit 26.

Och maken tittade på en tågfilm från Malmö till Köpenhamn och var fortfarande alldeles lycklig över vad man kan få se med teknikens hjälp.