Bra


var väldigt bra. Jag går en lite kortare sträcka numer, men det var väldigt skönt att komma ut. Sol och lagom varmt, iaf om man hade tagit på sig ordentligt. Och inte gick för fort heller. Lagom. Och på en bit av vägen låg alla boklöven kvar, så där så det prasslade när man gick.

Och lite konstigt är det fortfarande, jag tittade upp mot svärmors f d fönster, där det ser helt annorlunda ut nu, självklart. Och vi fortsätter att räkna ner, det är värre än adventskalendern när man var liten, nu är det elva dagar kvar tills friden kan lägga sig, om den nu nånsin gör det. Men en del saker blir definitivt bättre.

Annonser

när det fungerar. Förra söndagen (?) greps jag av tanken att maken behövde två nya skjortor, så jag letade tyg och knappar på sidan där jag brukar beställa, och nyss ringde en man på dörren med dom i ett paket. Och i går kväll tänkte jag på att han nog behöver en ny rakborste, så jag klickade hem en och den är skickad nu. I min närhet får man annars köpa sånt på maxi och det är inte samma kvalitet alls, så det är väldigt smidigt att ha tillgång till nätet. Och nyss kände jag att den där matberedaren, som jag tittat på, behöver jag ju inte åka iväg för att skaffa mig, den kan få komma till mig i stället. Så nu är den också beställd. Fast jag var svindlande nära att köpa mig en ny väska också, men jag tänker lite på det. Liten, svart, läder – förstås.

här hemma igen, ja vi har elström, så det är inga problem så. Och hemresan gick utmärkt, lite regn då och då och mycket dimma, men det gick bra. Och jag tankade bilen innan jag parkerade på parkeringsplatsen här. Det känns tryggare att ha full tank, man vet aldrig vad som kan hända.

Och i går kväll var jag på en väldigt trevlig mannekänguppvisning, inte precis mina vanliga aktiviteter, det här. Jag hade redan innan funderat på att jag kanske skulle köpa ett par nya vinterbyxor, så jag passade på där, ett par som passade perfekt, svarta med röda avrutningar. För säkerhets skull noterar jag också att jag köpte en ny ytterrock till maken, en i princip likadan som han har, fast lite hade dom ändrat sen jag köpte den förra för tretton år sen.

Och när vi kom innanför dörren i går kollade jag mobilen. Äldste hade ringt. Vi har fått tidsram från juristen, 27 november ska allt pappersarbete vara klart, och rimligen kan vi då ta ett snabbt avsked av släktingarna. Men det har tagit mycket längre tid än vad vi var överens om från början, inget att göra åt nu, bara det blir klart. Så sen sov jag mycket oroligt i natt, bisarrt nog.

fil med svarta vinbär, omväxling mot rågmjölsgröten hemma, gott det också. Det är dimmigt och milt här och möjligen blir det en promenad sen. Fast nyss gick jag till en av grannarna här med en jacka, som med åren blivit lite stor, om man säger så, hon är otroligt skicklig att ändra. Hon var inte helt säker på att hinna den färdig till fredag, men det spelar inte så stor roll för min del. Jag köpte den där jackan när jag passerade här när jag hade sålt pappas skog, jag kände att jag var stadd vid kassa då. Men om man räknar hur mycket och länge jag använt den, så var det väl använda pengar. Den är svart – inte helt oväntat – men med små broderade blombuketter.

Och i kväll ska vi gå på kulturprogram i blomaffären, så trevligt, gitarr och snittar, och i morgon kan det bli mannekänguppvisning.

sånt där som verkligen borde kommas ihåg, men i dag har jag iaf tvättat håret, görs en gång i veckan, och ska jag nu inte skrämma folk i veckan, så får jag försöka se lite prydlig ut. Ah ja, jag inser att antagligen ser ingen annan nån skillnad alls, och jag ser själv att när jag kammar håret i den vanliga knuten, så blir det gråa tydligare. Det stör mig inte särskilt, det är ju livet, och nej, jag kommer inte att köpa hem en påse henna. Andra gör som dom vill.

Och självklart ser jag också att jag ser rätt sliten ut, om man nu tittar närmare. Fast det är det nog inte så många som gör.

Annars sitter jag och undrar om solen kommer hinna gå ner i morgon innan jag stannar och tar en kopp kaffe utefter vägen, jo jag tar nog en dammsugare också.

satte jag mig med medicindelandet. Eftersom maken ska vara på avlastning behövs den större dosetten också där jag lägger ner den smärtstillande i facket, eftersom jag inte kan lita på att personalen kommer ihåg att ge den varje gång. Men det är ändå enklare här hemma att ha den mindre i gång. Fast den mindre är vertikalt konstruerad och den större är horisontell, så jag måste tänka till lite extra så allt blir rätt. Nu är det klart.

Och så funderar jag på vad vi ska äta i morgon och på tisdag. Kanske behöver jag baka dom där grahamstekakorna i morgon också, så att vi får lite bröd till tisdagsfrukosten. Och tvätten måste också omorganiseras mot vanliga veckor. Så det är inte bara att sätta sig i bilen och åka i väg, om man säger så. Men jag är väldigt lättad att det verkar bli bra väglag, mycket blir enklare då.

var god, vågar jag påstå. Och fortfarande skiner solen. Jag sitter och funderar på det här med bilen och startandet. Jag ska se till att ha båda nycklarna med mig och kanske använda den som hittills legat i skåpet i stället. Och jo, jag har skrivit upp numret till bärgaren också och har bredvid mobilen. Jag orkar inte ta tag i det förrän jag kommer tillbaka från nästa veckas utflykt, för jag utgår från att jag kommer tillbaka. Det gäller att ha en positiv livsinställning.

Just nu läser jag tredje låneboken, Vem vill bli miljardär? av Vikas Swarup. Ett svagt minne säger att den blev film, fast jag ser så ytterst sällan på film att det inte spelar nån roll för mig. Dom andra två böckerna läste jag lite raskare, men på något sätt kände jag att jag avvaktade lite med den här, jag har ju tittat igenom David Batras indiska äventyr alldeles nyss, så det kändes lite tårta på tårta, men å andra sidan är jag ju inne i miljön nu.

Nästa sida »