Bra


så behagligt under den korta cykelturen till maxi. Och det fanns jordgubbar, fast det blev till att vänta medan den raska flickan hämtade dom inifrån svalen. Men den som väntar på något gott och så. Fast man fick stå i solen och vänta, bänken i skuggan var redan ockuperad av många danskar. Dessutom fanns det kycklinglever i dag, så på måndag gör jag middag av den och får en middag över att frysa in.

Och här hemma är det förstås obegripligt klibbigt.

Jag passade också på att köpa två energibars, det kan ju hända att man blir stående utefter vägen, när vi ska åka nästa vecka och då ska vi åtminstone ha vatten och något att tugga på. Jag minns fortfarande när vi blev stående pga olycka längre fram i en timme, lite snopet, tio minuter från det planerade ätstoppet. Jag gillar ju att vara beredd, även om jag vet att det mesta händer ändå.

Annonser

eftersom jag fick ett mail från u security att allt är avslutat. Jag har skrivit ut det och sparar bedriv kopian på den av mig bestridda beställningen. Och jag är tacksam att det kom när vi var hemma, så att jag kunde ta tag i det omedelbart. Äldste berättade om när en av makens åldriga morbröder hade lurats in i något avtal om något han inte ville ha, det är inte lätt när man hör lite dåligt och att konfronteras med en slipad telefonförsäljare. Nå, Äldste gav sig in i kampen att säga upp. Dom svarade inte på mail, dom svarade inte i telefon, och han höll på ett bra tag. Då skickade han ett rekommenderat brev med mottagningsbevis och dom tog inte emot det, men räkningarna slutade komma iaf. Alldeles väldigt irriterande hur som.

för jordgubbar. Jag köpte i går, faktiskt, och ställde i svalskåpet och tog ut dom vid kvällstét, för det är bättre med rumstempererade. Äldste berättade häromdan – dom har ett litet jordgubbsland – och han hade tagit en solmogen jordgubbe och plötsligt hade han tänkt – ‘mormor hade jordgubbar’, och då kan man notera att mormor varit kraftigt förknippad med sina mängder smultron. Mamma vattnade smultronen energiskt för barnbarnens skull, men hon hade jordgubbar också. Fast det är länge sen Äldste smakade, lite gripande. Och jag minns min farfars jordgubbar, han var lite road av sånt, köpte olika sorter och testade. Jag minns hur det såg ut.

Och det var skönt nyss på uteplatsen, ett litet glas vitt vin och svalka.

sov vi båda hela natten – jag vaknade av att jag själv lät så underligt, hade fått stopp i vänster näsborre och det visslade så märkligt – men den här värmen gör att det mesta går rätt långsamt.

Jag gjorde en god potatissallad till lunchen, potatis (förstås) kokt, i skivor med olivolja, salt och peppar, och sen gör man en dressing av hårdkokt äggula, dragon, fransk senap, vinäger, mer olja och så den hackade äggvitan. Och så strimlad salladslök, persilja och kapris över potatisen och så vänder man ner dressingen. Så gott och längesen vi åt just det.

Jag ser moln i lite olika gråskala, men regn blir det inte.

på sängen och sov kanske trekvart. Det var nog en bra idé, känner jag. Och jag drog ut en årsbok från Grönköpings Veckoblad, det var alldeles lagom.

Och den hämtade lampan verkar fungera utmärkt, väldigt bra. Det är så trevligt att ha olika belysningspunkter, även om det just nu är väldigt soligt väldigt länge.

Och under eftermiddagen tog jag en extra macka, jag kände mig lite hungrig. Och min lättnad var stor när jag hade haft kontakt med Yngste, dom åkte tillbaka till sig väldigt sent i går kväll. Jag vågade inte berätta det för maken i går, för då hade han inte kunnat somna.

ungefär som jag tänkt mig, men sen slog väl tröttheten till utefter vägen och jag missade avtagsvägen. Helt bisarrt. Så plötsligt befann vi oss en bra bit längre söderut än vad som var meningen, men jag vände bilen och kom fram till målet så där en kvart försenade. Inga problem kanske egentligen. Sen åt vi god lunch och sen kom Äldste och familjen också och vi satt på uteplatsen. Men, häpnadsväckande nog, så blev det lite kallt, rentav ett par regnstänk och maken blev lite kall. Så vi packade in oss i bilen och åkte hem lite tidigare än vi tänkt, ibland får det bli så.

Och hemvägen gick alldeles utmärkt.

den varmaste dagen hittills. Maken tyckte det var bättre i förmiddags än i går, men jag vet verkligen inte nu. Totalt klibbigt. Men mina petunior frodas som aldrig förr. Gräsmattan på innergården är dock f d numer. Och jag hade haft planer på att baka limpor i dag, men jag lade ner. Det fanns en halv limpa i frysen, kanske är det mer bakvänligt på fredag. Man får anpassa sig.

I morgon ska vi sitta en del i bilen, men där har vi ju ac, tack och lov. Och just nu är bilen parkerad så att den kommer att vara sval när vi åker.

Just nu sitter maken och funderar över en familj vi kände för länge sen och till min (vår) lätta förvåning är det jag som kommer ihåg namn, famous first times, typ.

Nästa sida »