längre. Jag fick nyss ett samtal från ortopeden. Den något (hm) mer otrevliga kvinnan den här gången. Maken ska infinna sig där 15.15 i dag för att få nya sandaler. ‘Och fotortos’, sa jag. Men nej, det står inte på remissen. Och jag sa, att jag knappast hade haft möjlighet att kolla remissen, men han behöver en ny fotortos. Då sa hon, ganska snorkigt, att han kunde ju ta med den då. Och jag svarade att han kan inte gå utan den, så självklart är den med. Och hon sa att dom kanske kunde laga den. Men det är det jag har gjort ett antal gånger, så det alternativet är nog rätt borta. Ja ja, vi får se när vi fått i oss vår ärtsoppa, så får vi väl bege oss. Ortopeden ligger så långt ifrån ingången man bara kan komma, så det kommer att ta en lång stund för maken och han kommer att bli ganska utpumpad. Han vet inte om sin lycka än, han kommer inte att bli glad.