har många aspekter förstås. I princip släckte jag ner i tisdags när jag hade handlat. Äldste fixade ju apoteket i onsdags och i dag fick jag då den färska jästen, en liter mjölk och en överraskning dessutom (den börjar på ch och slutar på -lad, kan jag säga, väldigt rart) och så har haft ett upplysande samtal med maken om det här. Han accepterade rätt snabbt att vi inte går till kyrkan i morgon, men tanken att vi troligen inte går nästa söndag heller, eller Skärtorsdagen, eller Långfredag, eller Påsknattens stora mässa, det var betydligt svårare. Och visst är det.

Och dessutom, han är väldigt begränsad i sitt sociala liv i övrigt också, så han blev rätt bedrövad också för att inte få träffa andra. Jag vet inte om det var till hjälp, men jag sa att vi får planera en liten utflykt med bilen nästa vecka, bara så att han får se något annat än väggarna här.

Och jo, jag vet att det är i-landsproblem, men vi lever i ett i-land.