Det grå dagsljuset fladdrar förbi så fort nu. Jag hinner knappt med. Snart ska jag ta lilla dragkärran och gå och handla – fyra dar sen sist – dom har väl hunnit bygga om affären en vända till. När – om – man kommer ut med vad man tänkt sig, är man alldeles lycklig. Men den servicesinnade personalen tar allt med ett leende. Man har alltså en hyfsat stor kvadrat till golvyta. Där fanns Coop och Team Sportia. TS flyttade ut, och nu ska Kappahl in. Men den kluvna kvadraten ska nu klyvas på andra hållet, och det innebär ett enormt flyttande. Svärmor tror att det inte blir nåt alls. Fast det tror jag. Knappt två månaders röra kvar. Då äntligen kan jag programmera in det nya och låta hjärnan sortera in i facket ‘automatiska handlingar’, så länge jag har kvar ett sånt fack. Nu gäller det bara att skriva en lista, jag är hjälplös utan lista. Maken brukade handla efter principen ‘allt med röda lappar’.