Det finns mycket inte ens Magdalena Ribbing tar upp. Då blir man överlämnad till sitt eget omdöme. Hur det nu kan fungera. Här kan man ta del av en sån situation och följer man sen hennes lämk kan man få veta hur andra tycker man ska fixa problemet. Alltså, en stackars kille som på första dejten gick på toa hemma hos tjejen och sen snabbt avvek. När hon tittar in på toa är den alldeles fylld, spolningen fungerar inte, hon hade haft minimalt med papper och han hade öppnat fönstret i panik. Jag antar att om hon bott på första våningen hade han hoppat ut direkt, men det framgår inte. Och tjejen tycker synd om sig. Där satt hon med en oöppnad vinflaska, alldeles ensam med en toa hon inte visste vad hon skulle ta sig till med. Rimligen var det rätt synd om killen också, och hon fick åtminstone lite råd t ex att fylla en hink och hälla i, vilket hon inte kommit på själv.

Och jag minns när maken och jag bodde i första lägenheten. Vi hade bjudit hem en kille och en kvinna han beundrade, dom var inte alls ihop och det var inte ens makens och min avsikt att putta ihop dom, men ändå. Det var ett gemensamt problem som skulle avhandlas. Kvällen blev trevlig i a f, och så småningom ska båda gästerna gå hem. Och killen dyker in på separattoan, som förstås finns i hallen där vi står, artigt samtalande. Det visar sig att han tydligen haft gasbildning, om man säger så, under kvällen och inte kunde tänka sig att börja gå med detta nästan radioaktiva moln inombords. Ljudnivån nästan överröstade vårt stillsamma samtal på andra sidan dörren. Och vi flackade lite med blicken, alla tre, men fortsatte tappert att kallprata. Och så småningom fick han ju lov att öppna dörren, ta på sig jackan och han och den andra gästen försvann ut genom dörren för att gå vidare en bit under neutralt samtalande, kan jag gissa. Maken och jag föll ihop i en liten hög på golvet, hysteriskt fnissande.

Och jag minns när jag jobbade med blomkrukor och snapsglas. Danska moderfirmans ekonomiansvarige var på besök, en trevlig och ganska strikt person. Och när jag skulle gå på toa blev jag nästan berusad bara av att kliva in. Ek mannen hade använt det badrummet och han och min chef hade tagit ‘lite whisky’, som chefen uttryckte det, kvällen innan. Och nu gissar jag att min chef var liksom mer impregnerad, svår att hålla jämna steg med, om man säger så. Ek mannen hade uppenbarligen spytt på badrumsmattan och tvättat den efter bästa förmåga i badkaret, den hängde på kanten, men atmosfären i badrummet var kraftigt whiskyblandad, det var som att kliva in i ett destilleri.

Det saknas lite anvisningar hur man hanterar pinsamma badrumsincidenter.