Bilen är tillbaka, elegant lackade eller bytt eller nåt. Och jag har varit på massage, lite spänt i dom nya musklerna, men det får väl vara bra så. Och jag hann en sväng till Maxi också. Fast lagom när jag skulle ut sprang jag på Yngstes dagmamma, en helt underbar kvinna. Han var där 20 tim/v och det var så bra. Syskonen var liksom lite gamla, men här fick han jämnåriga ‘bröder’, i sht två av pojkarna. Deras mammor var ungefär i min ålder också och jättebra kvinnor, så det var en fullträff. Den fina dagmamman var ute mycket med dom och pysslade en hel del och lagade mat, som jag inte kom i närheten av. Hennes stuvade spenat är fortfarande ett ljust minne för sonen (jag försökte en gång, men jag hade varken grädde eller socker i, så det var bara att lägga ner). Livet har inte varit alldeles lätt för henne sen vi sågs senast, äldste sonen dog i hjärntumör för knappt två år sen, och hon hade själv brutit benet och det ena med det andra. Så jag missade min kölapp till frimärken, men det var inte så viktigt. Hon betydde oändligt mycket i våra liv.
Och är fortfarande en så strålande person – jag ska hälsa sonen från henne. Han var hennes sista dagbarn.