som man kanske inte tänker på i första taget. I natt t ex fungerade inte sömnen. Jag försökte det mesta. Började på vänster sida, övergick till ryggläge, snurrade vidare till höger sida (sämsta alternativet) och så småningom somnade jag en halvtimme. Och sen var det en lång vaken stund. Och ett par korta sömnsnuttar. En av dom drömde jag att jag skulle sälja bakelser tillsammans med en helt oskyldig vän, dom skulle kosta 3,20 st. När jag berättade det för maken sa han lite förvånat – ‘men hon som är ekonom, kunde hon inte ha tagit mer betalt?’ och jag fnissade av pur trötthet. Vad kommer det sig att vi väntar oss nån sorts logik av drömmarna?

Och så småningom fick jag ett mycket kort mejl, som väl visst var roligt, men så trött som jag är, så fnissade jag väldigt länge. Man blir väldigt lättroad. Å andra sidan kan man sänkas av nån detalj också.

Och nu kommer jag att gå emot en liten princip – jag kommer att ta bilen till maxi. Jag ska handla toapapper och hushållspapper och jag vet att det blir lite knöligt på cykeln, bokstavligen, det blir lite svårt att sitta på sadeln.

man samlar på sig i ett högst ordinärt liv numer. Jag lyckades hitta den lilla som kan ansluta telefonen till datorn. Nu funderar jag bara på om datorn kan hitta programvaran alldeles själv till detta. Det kanske går bättre om jag vid tillfälle frågar nån av sönerna. Det vill bara till att jag inte hinner tappa bort sladduslingen innan dess.

F ö saknar jag fortfarande sladden till våffeljärnet.

Och, inte helt otippat, somnade jag framför tv:n. Och vaknade av det väldigt högljudda inkallandet av ledamöter till utrikesnämnden där, det skallrade rejält. Det är maken som tycker att det är ett sevärt program. Själv försöker jag bara vakna helt, det tar en stund. Och jag tog ett djärvt beslut att inte baka limpor, det får bli lite köpt bröd. Otur bara att jag inte tänkte så i förmiddags, då hade jag kunnat handla det samtidigt som allt annat, men coop ligger två kvarters rask promenad bort.

Man får väldigt konstiga skrynklor på kinden när man sover som jag. Åtminstone hoppas jag att det beror på sömnen.

 

i regnandet mer än en kvart eller så, så finns möjligheten att jag skulle tvätta fönstret bredvid datorn, det jag tittar ut igenom då och då och ser två skorstenar och tre trädtoppar. Och fyra sunkiga tvättlinor, som hänger kvar sen tidigare boende. Mycket tidigare rentav. När vi flyttade in tyckte jag att dom såg så nötta ut att jag köpte en förpackning ny tvättlina, men den ligger ouppackad på en hylla i sovrummet. Jag har aldrig känt mig frestad att hänga ut nånting, mest för att jag känner att med alla kajor som cirklar runt och sitter på taket bredvid, så är möjligheten att nån eller några av dom ska råka tömma tarminnehållet just på mina nytvättade saker ganska betydande.

Men det vore bra att tvätta fönstret. Och jo, jag vet att jag tjatat om det förut. Jag är inte glömsk så, men jag är lat. Jag har fortfarande inte gjort det. Och jag har redan blivit regnad på, utan att tvätta fönster.

Och en dag som varit lite grå på många sätt. T ex hade jag glömt / tittat fel på dag. Jag skulle varit någon annanstans klockan elva i dag, jag trodde det var i morgon. Pinsamt. Nu tror jag väl inte att jag alldeles tappat greppet om tillvaron för det, men lite besviken på mig själv blir jag.
Dessutom slog jag ordentligt upp ett telefonnummer till hudläkare, och men så bra! – just torsdagar hade man telefontid 18-20 också. Det hade varit ännu bättre om nån svarat också. Men nu har jag låtit katalogen ligga uppslagen, så jag ska komma ihåg att ringa i morgon. En lite irriterande hudgrej på ena kinden ska tas bort, har jag äntligen bestämt mig för. Det kliar och jag kan inte låta bli att pilla, och det är sällan något som blir bättre av det. Så nu har jag bestämt mig. Och Tvåan tyckte jag skulle göra något åt det. Jag nämnde det vid kvällstét, och maken missuppfattade och trodde att jag tänkte ta till globalkniven själv. Knappast.

Maken upphör aldrig att förvåna. Jag hör nu att han avslutar ett telefonsamtal. Brukar aldrig hända, han är alldeles för social för det. Nu har detta i o f s varat 1½ timme. Under tiden har jag hunnit gå ut i solen, underbart – fågelsång och alltihop. I min lilla stad har man vårmarknad i dag med sockervadd, ‘hemkokt’ marknadsgodis, rökta korvar, korgar, dansbandsmusik, plastmattor, ballonger etc. Fast det var inte just det jag var på jakt efter. Här drog jag hem en kärra mousserande och vanligt vitt vin. Inte så mycket motion, men faktiskt – jag funderar på att lägga mig en liten stund.
Man måste prioritera.