Ibland känns det som om man sovit i hundra år, omvärlden är helt förvirrande när man vaknar. Fast det bara var två eftermiddagstimmar som försvann. Jag förstår att i morgon kommer folk förmodligen att slå ihjäl varandra med humrar i kassaköerna. Det är något med ‘storhelger’ som tar fram nåt ont i folks relation till varandra vid matinköp. Men jag får väl försvara mig, men inte slå först, då. För i dag gick det inte. Jag kunde inte somnat mer effektivt om jag hade försökt spinna spinnrock. Och nu ser det redan ut som natt igen. Det är lite glest med prinsar här, men det gäller att kravla sig upp ändå. Valspråket ‘det här gör jag bäst själv’ passar den här gången också. Fast jag sitter och gäspar fortfarande. Det hade varit trevligt med en liten vårdröm, men ingenting. I natt drömde jag bara att jag inte hann göra saker, och det behöver jag inte ha nätterna till.