ändå. Jag hörde med Tvåan och dom är antagligen hemma tisdag, så om inget särskilt händer åker vi dit. Vi brukar satsa på McD sallad eller så, att slippa laga mat är bra. Fast jag misstänker att det blir fika sen, Tvåan är ju en outstanding bagare enligt resten av familjen. Möjligen med undantag av minsta sondottern då. Hon tog ett bett av Tvåans helt underbara dumlekakor och såg lite lidande ut och sa – ‘den här var inte god’. Nä nä, då blev det mer åt omgivningen s a s. Och Yngste (som själv är duktig att baka) och jag brukar se lika entusiastiska ut över hennes blåbärsformar med mandelmassa och vit choklad. Ack ja. Lyckligtvis bakar hon små grejor, antingen får man ta två eller också känner man sig nyttig. Typ.

Annonser

men regn har vi här, ett stilla sommarregn snarast. Och jag tog mig samman och lagade en köttgryta, som ska stå i ugnen ett tag. Lök, champinjoner, morötter, kanelstång, aprikoser, rosmarin. Potatis lade jag i bitar också, det fungerar utmärkt även om jag nu ska frysa in dessa två middagar. Lite sherry också. Och det är så skönt att ha färdig mat.

Vännen som jag träffade på förmiddagen, berättade att hon hade varit i England för en månad sen och hälsat på sin kusins änka där. Damen fyllde 100. Hon hade först tänkt sig att ha ett rejälare kalas, men sen tänkta hon på Greta. Nu är ju inte jag en odelad entusiast för Greta av olika skäl, jag tror t ex att det där med panik inte är en bra beslutsgrund, men oavsett det – den äldre damen bestämde sig för att ge sina kalaspengar till miljöarbete. Hon hade rentav blivit intervjuad av BBC på kuppen.

efter lite trassel. Jag gick till coop före frukost och greps av inspiration och frågade om dom möjligen hade kvar gårdagens andra lokaltidning, den med husartikeln i. Jo då, den raska unga kvinnan gav sig iväg och letade och kom tillbaka med ett ex. Lysande. Fast när jag kom hem visade det sig att jag bara fått del 1, och husartikeln fanns förstås i del 2. Och jag, som inte kan pruta och som tycker det är väldigt trist att klaga, tänkte att det får väl vara då. Men sen fick maken syn på den där del 1, och klagade rätt energiskt över att han då inte kunde läsa vad som skrivits. Så när han var klippt och duschad, så tog jag mitt kvitto och min del 1 och gick bort igen.

Fast tjugo meter från ingången kom den en rask kvinna cyklande och tvärbromsade och sa – ‘men hej!’ och det var en jätterar kvinna, som jag verkligen tycker så mycket om och inte har sett på väldigt länge, så vi blev stående där och uppdaterade varann, så roligt. Men sen gick jag in på coop och fick tag på samma trevliga tjej som i morse och hon fnissade och lyckades hitta en hel tidning till mig, så efter maten ska maken få läsa.

I övrigt önskar jag att jag hade kunnat få nån sorts instruktion i hur man på ett ergonomiskt sätt duschar en annan människa, när maken blev sjuk.

där utanför fönstret. Det kan gå hur som helst, antingen märks ingenting eller också kan det bli regn. Eller åska. Och nyss hördes mer ungdomar utanför, den här gången utan lastbilsflak och jätteförstärkare. Jag tycker dom är lite rörande, faktiskt, men jag känner mig lite ängslig när dom står och hoppar på flaken. Det är inte helt ofarligt, men det är sånt man inte inser när man är ung och i det närmaste odödlig. Och dom jag hörde nyss skulle nog åka med tåg.

I morgon ska jag klippa maken lite grann är tanken, min tanke iaf. Och min allra första plan är att gå till coop före frukost.

Äldsta skickade f ö en bild på deras matsalstak. So what, alla har väl matsalstak, om man nu har en matsal? Icke. Dom har haft vattenläckor av olika omfattning de senaste fyra åren. Man gjorde nämligen nån sorts ombyggnad av deras hus under en inte så lyckad period och fixade till terasser till vindsvåningarna och efter ett antal decennier har det blivit läckor, inte enkelt att åtgärda. I synnerhet som somliga inblandade inte har velat göra nånting alls. Så Äldstas familj har levt med öppet tak och avfuktare och fläktar och elände i olika omgångar, men nu ska det vara klart. Vi hoppas.

Nu kan jag möta sommaren med en ny grad av prydlighet. Maken fick en smärre chock, iaf av den blommiga och jordgubbarna. Det blev ju en svart också iofs. Snabb leverans till närmaste utlämningsställe.

På väg dit passade jag på att läsa den lokaltidning vi inte har. Man skrev om protester mot det berömda åttavåningshuset och jag kunde konstatera att min lilla skrivelse från förra året var rätt rejält citerad. Vi får se hur det går.

och dessutom en hel natts sömn. Tacksamhet. Och jag hoppas att dom unga människorna, som slutar sin skoltid i dag med flak och hela rasket inte har lyckats få tag på lika kraftiga ljudanläggningar som dom brukar. Det är ju inte så rymligt i vår lilla tätort, så det har brukat betyda att flaken står väldigt länge nedanför våra fönster, men ah ja, det går över. Och jag hoppas att det känns bra för äldste dottersonen, som slutar nian nu. Han hade åtminstone preliminärt kommit in på sin önskade gymnasielinje. Och jag hoppas att lilla sondottern fick en fin första skolavslutning också.

F ö hade lokaltidningen en artikel om att man öppnat en demensavdelning och det var bilder också. Maken kände omedelbart igen en aggressiv kvinna, som då och då funnits i hans närhet, och jag tänker att det är förmodligen mycket bättre för henne också.

Och jag skickade för ett tag sen efter en ny deodorant till maken, rentav ett nytt märke, men nu har han klagat oavbrutet på Lagerfeld sen i måndags, så nu har jag skickat efter en annan. Det är förstås inte lätt, när man inte kan välja själv.

och det är väl inte så oväntat, det händer ofta. Men jag ska snart borsta tänderna och gå och lägga mig, så det blir inget före gröten i morgon. Och jag har förberett morgondagens mat, det ska bli marinerad torsk i ugn med strimlad rökt skinka och salvia. Eftersom jag använder fryst torsk, så har jag vispat ihop olivolja och citronsaft och hällt över filéerna och salvian och så får påsen ligga i kylskåpet i natt och tina långsamt. Och jag vänder påsen i morgon bitti där vid frukosten.

Och jag somnade en liten stund i fåtöljen före kvällstét, och enda nackdelen med det är att jag har rätt lång startsträcka när jag somnat till så där. Jag hoppas att kommande natt blir bättre, maken har haft mer ont än vanligt hela dagen i dag, så jag hoppas verkligen att han ska kunna sova nu.