Det brukar man ju tala om numer, har jag märkt. Så i morse unnade jag mig att sova en halvtimme extra, kommande tre morgnar är det inget alternativ. Och nu är maken duschad, två tvättmaskiner är tvättade och tvätt ligger i tumlaren och hänger på ställning. Nu gäller det bara att få till den där kycklinggrytan också. Jag bakade två limpor förut, så jag får röja lite på diskbänken innan jag kan börja fixa igen. Och maken tittar för en gångs skull inte på riksdagsdebatten, förresten – vad vet jag, det kanske inte finns på fredagseftermiddagen? I stället är det nån amerikansk familj som renoverar sitt hem, det är iaf inte tråkigare att lyssna på. När vi åt här förut fick jag ett litet utbrott, det är så att maken gnolar när han äter, och jag känner mig alldeles väldigt trött då. Men han påstår att det går av sig själv när han känner sig nöjd. F ö hade jag lyckats få på honom alla kläder i förmiddags, när jag kom på att jag glömt hans morfinplåster, men det ordnade sig. Nu är det på plats innanför alla kläderna.