Tigerliljan's Weblog

Det blev ingen biltur ut i verkligheten i dag för maken. Jag var inte alls ensam om att tycka att det vore en bra idé att få en ren bil. Det stod förstås en inne i tvätthallen när jag kom och så var det två i kö redan, men jag bestämde mig för att vänta, när jag ändå var där. Och det kom en till och ställde sig efter mig i kön. Jag satsade på det mest omfattande tvättprogrammet, jag tvättar så sällan och den var verkligen så osannolikt lortig, men nu skiner den alldeles kritvitt igen. Och jag har lyckats skruva på antennen också, fast det gjorde jag när jag kom hem, för jag ville inte uppta mer tid än nödvändigt där. Maken hade sitt nöjesliv under tiden ändå, Das wohltemperierte Klavier på Spotify, det gick när jag åkte och det porlade på fortfarande när jag kom hem. Efter en liten stund tyckte t o m maken att vi kunde kanske fortsätta en annan dag.

Att jag inte kunde somna om där i morse förrän det alldeles snart ändå var dags att gå upp. Men solen skiner i dag också och när jag ändå skulle till kommunhuset med ett kuvert, så gick jag den vanliga korta promenaden, så härligt. Äldste tittade upp en stund i går eftermiddag mellan två av sina aktiviteter och han hade med sig två häften med bilder av samhällets utveckling här, roligt att se. På baksidan av ena häftet var det en bild som bland annat föreställde det gamla lokstallet här och maken blev förstås alldeles lycklig, men problemet blev att han förstod inte bilden. Han hade helt fel för sig om skalan och trodde att huset vi bor i syntes på den där bilden. Nej, och inte ens huset som stod här före det vi bor i syntes. När jag var ute passade jag på att titta på verkligheten och det stämde. När maken har fått sin nästa tablett ska jag åka och försöka tvätta bilen, jag hoppas att inte alla andra också har kommit på denna lysande idé. Om det går hyfsat fort tänker jag att jag kan tvinga ut maken i bilen, så kan han få se verkligheten bakom bilden, han också.