tisdag, 28 februari, 2023


ibland är det roligt, absolut. Och ibland är det väldigt trist, men mat måste man ju ha. Jag försöker planera mina matlistor och dessutom då och då laga flera middagar. I dag hade jag satsat på att ta fram minestronesoppa ur frysen och då var det ju läge att satsa på större matlagning på eftermiddagen. Tre middagar lasagne står på diskbänken och svalnar nu, och en gryta med minst fem middagar köttfärssås, så det känns som bra utdelning av allt hackande och rörande. I morgon blir det fisksufflé, det är också gott och är rätt smidigt att svänga ihop. Sen tar jag det stillsamt på torsdagen med den sista burken ärtsoppa ur frysen, så nästa vecka blir det till att koka en sats (fyra middagar) igen.

Jag tänker på hur mycket vädret påverkar. Vi har haft så väldigt mycket moln och dimma, det påverkar iaf mig. Sen försökte jag tänka i går att även om det här med sömnen inte är stabilt, så är det ändå bättre än det varit. OK, maken vaknade tidigt på natten och sen igen efter två timmar och då blir det begränsat med sömn för mig, men han vaknade ändå, det är plus på det. Jag får försöka lugna mig, även om jag skulle vilja/behöva mer sömn, så får jag ta det som det blir. Det är klart att jag hela tiden är orolig för att det ska bli sämre igen, men jag kan inte låta oron ta överhanden. Samtidigt är det lättare sagt än gjort att kunna slappna av när man är så sliten.

Det är någon annan som brukar använda det uttrycket och i dag kände jag att det var läge. Vi hade ju ingenting bokat på förmiddagen, så jag lät mig sova till kvart över åtta, och det var bra. Lite oregelbunden natt och dessutom sömnbrist från natten innan, men nu är det mycket bättre. Jag har varit ute på promenad också i det strålande solskenet, en massa snödroppar och vintergäck under buskarna, så fint. Det är nödvändigt att komma ut lite, men samtidigt är jag rädd för att halka. Nu är den mesta snön borta och det känns bra. När jag tittar på väderappen, så är det rätt kallt på nätterna, och jag vågar inte riktigt satsa på plantering än. Å andra sidan bor vi ju på tredje våningen och har det lite varmare än nere på marken.

I går greps jag av nån sorts feeling och tog fram dammsugaren, men det hindrade inte alls att det fanns vad ena dottern kallar ‘oförklarligt damm’ där mitt på golvet, där jag dammsög ganska energiskt i går. Sen börjar jag tänka på att det kommer en tid när jag vill putsa fönstren också, men det är inte i dag.