När jag tittade på mig själv i spegeln såg jag verkligen väldigt mycket piggare ut i dag, men jag tog det väldigt stillsamt. Ett tag lade jag mig på den älskade blommiga soffan och bara sträckte ut mig, det var väldigt välbehövligt. Sen tog jag mig en minimal promenad och postade ett brev, ett riktigt fysiskt brev, lite ovanligt. Det var väldigt slaskigt på trottoaren, men det ser ändå ut som om snön försvinner lite i taget. På bilen hade snön smält på taket, så det är också bra. Sen hade någon parkerat sin bil mitt på parkeringsplatsen när jag var ute. Det är en kvinna, som har sin hund hos sin mor här i huset på dagarna. Det är en liten brun lurvig sak, Sally vid namn. Det är en extremt bjäbbig varelse, när man möter dem gafflar den oavbrutet, och matten säger med väldigt larvig röst – ‘men Sally då, inte ska du skälla, hon bor ju här’, och jag blir rätt irriterad och tänker – om du gjorde ett litet grepp i kopplet och sade ‘nej’, så skulle vi kanske vara av med det där rätt snabbt. Tvåan och jag pratade om det där med små skällande hundar, hon har en chihuahua i närheten, som hon blir rätt irriterad på. Hon har ju själv en hovawart som är en vänlig varelse, men hon berättade om när hon var ute och gick med sin förra hund, en rottweilerhanne, oerhört trevlig hund f ö, men då mötte hon vid ett par tillfällen en annan rottweilerhanne, vars matte ideligen tappade taget om kopplet, så den kom springande lös och det var ingen höjdare, för hundarna gillade inte varandra. Till slut tappade Tvåan tålamodet och sade – ‘jag tänkte att nu räcker det, så jag släppte mitt koppel också, och dom började slåss rejält innan matten lyckades dyka upp och då fick vi ta våra koppel och skilja dom åt. Sen gick hon inte den vägen fler gånger, kvinnan med den andra hunden’.