torsdag, 3 november, 2022


Det medges. Dagens blandade upplevelser tar lite energi. Så mycket har varit fint och ganska underbart och sen är det ängslan då. Det här ramlandet, kommer det att bli mer frekvent? Vad betyder det egentligen? Och jag ställde mig förstås frågan om jag öht kan fortsätta med avlastning, och då sade min kloka vän mycket bestämt – ‘självklart, du måste orka vidare’, och det är rätt, även om jag sliter med att resonera klart och att inte ramla ner i alltför emotionellt tänkesätt. Det är svårt att hålla balansen för mig också, kan tänka.

Det blev brist på minne och det betydde att jag inte kunde skriva, men nu har jag rensat lite och hoppas att det fungerar. Jag mår bra, har det väldigt bra hos min kära vän. Men avlastningen ringde i dag om att maken ramlat där i morse. Det förefaller inte som att han skadat sig och jag har beslutat att stanna kvar här enligt plan och så hämta honom som överenskommet i morgon förmiddag.