onsdag, 5 oktober, 2022


En kväll med blues, framförd med otrolig energi, skicklighet och glädje. Man kan säga att musiken bokstavligen kändes i hela kroppen. Det var så fint att se musikernas samspel och inbördes generositet, verkligen ganska underbart alltihop. Sen åkte vi tillbaka hem och tog en liten ostmacka och ett glas rödvin, också fint. Och – förunderligt nog – koftan blev i princip klar under eftermiddagen. Värdinnan, min stickguru, ska hjälpa mig att pressa sömmar i morgon. Den detalj som möjligen skulle tilläggas är att fåren på framsidan ser ut att ligga i gräset, eftersom jag inte sytt dit ben än. Jag är fortfarande lite osäker på hur jag gör, men i övrigt så.

Men eftersom jag sitter inomhus är det lugnt. Vi har hittills haft en fin dag. Jag blir alltid uppiggad av en tur runt i tygaffären, men jag inser att jag syr väldigt sällan numer. Det är ändå inspirerande att se. Och nu vilar vi oss. Jag har koftan, den ständigt återkommande, bredvid mig och nu är det inte så mycket kvar. Och jag insåg i går när jag lade mig för att sova att jag nog borde ta tag i projektet att byta säng där hemma eftersom jag lägger mig med sånt välbehag i extrasängen här.