Det händer att jag är trött på mig själv, inte minst när jag är trött i allmänhet. Jag vet inte om det är höstens tydligare ankomst, snart september, som gör att det blir så tydligt att det blir mörkare och kallare. Jag hanterar inte det så bra. Och det här med sömnen – jag tänker ju att jag kan räkna, men ibland är det lite dåligt med det. Förr brukade jag t ex säga att jag fick dom tre äldsta barnen på sex år. En sorts feltänk eftersom det är två år mellan dom, men det betyder ju att jag fick tre barn på lite drygt fyra år. Ah ja. Sömnen då, jag kan tänka att jag borde inte vara trött, jag sover ju nästan åtta timmar. Inte då, jag lägger mig vid 24 och läser fem sex minuter, släcker lampan och sen somnar jag väl 00.30. Sen låter mobilen 02.20 när maken ska gå till badrummet och sen kan det ta en halvtimme innan jag sover igen, och så vaknar jag 04.45 eller så och där kan det också ta en halvtimme. Sen går jag upp 07.45, om det inte är tisdag, och så börjar dagen. Det skulle behövas mer sömn, men lite svårt att få till.