Det är ju Yngstes födelsedag, kära han. Vi har en bild på hela familjen samlad, när han är två timmar eller så. Syskonen är 19, 17 och 15 och Äldsta gick ut genom dörren och åkte till USA ett år. Jag var glad att hon hann se lillebror, vi hälsade på sen i februari, också en upplevelse. Och jag är glad att vi kunde åka till kyrkan i dag, inget friluftsjox i dag. Kan åker jag på konsert i kväll också, man har extra musik t o m fredag den här veckan, men allt tänker jag inte vara med på. Maken vill lyssna på onsdag då det är orgelmusik. Det där sömnunderskottet, förresten, jag kommer liksom inte i fatt. Men det kan jag inte räkna med, varenda kväll när jag lägger mig, känner jag stress, som slår till. Hur mycket kommer jag få sova? Hur många gånger måste jag gå upp? Kommer jag att kunna somna varenda gång? För jag somnar inte alls omedelbart, även om jag är trött, det är bara så. Och alltihop betyder att jag hela tiden längtar efter att få sova. Men nu sitter jag här med vår äldre fläkt surrande vid fåtöljerna.