fredag, 10 juni, 2022


Fredagskvällen är solig, inte så varm kanske, men vackert är det på uteplatsen. Dessutom är det rätt tyst nu, studentflaken var något av en prövning för den som råkar bo precis över, men ändå – dagtid, och begränsad tid. Fast när man från tredje våningen ser hur folk bär sig åt i trafiken, så är man förvånad att det inte blir fler olyckor. Ett par bilar åkte förbi med lyckliga unga kvinnor i slöja, som bokstavligen satt på kanten av bilfönstret och viftade med flaggor, som var okända för mig. Det visade sig vara somaliska flaggan. Nå ja. Yngste kom med tåget precis i upplösningen av flaken och vi drack lite kvällste och nu har han åkt till Äldste. Jag varnade förstås för rådjur, jag såg ju ett när jag var ute förut idag. Det stod på samma ställe och tuggade, både när jag åkte dit och hem. På det stället ser man ofta rådjur, förmodligen är gräset extra gott.

Alla dessa skolavslutningar, som pågår runt oss. Jag fick en fin bild på yngste dottersonen i vit skjorta och slips på väg till sin avslutning. Och det kom en bild på sondöttrarna, som spelade fiol på sin avslutning. Jag duschade förstås maken i morse och sen tog jag, ovanligt nog, en liten tur till maxi och köpte ett par extra ostbitar och en liter jordgubbar. Och sen körde jag förbi hos Äldste, eller snarare deras brevlåda, och lade var sitt kuvert till flickorna. Är det sommarlov kan man behöva ha marginal för en extra glass. Nu har maken och jag ätit färskpotatis med matjessill och hackade ägg.

I kväll kommer Yngste hit och jag har burit ner extrasängen och madrassen och dammsugit här och var. Jag har polerat speglar i badrummet och skurat vasken i diskbänken. Man vill ogärna att det ska se ut som om vi lever i misär. För tillfället undrar jag om det där studentfirandet i år kommer att återgå till lastbilsflak med enorma högtalare alldeles nedanför våra fönster. Pandemin gjorde att det var ett uppehåll just för det, så jag hoppas.