Det är ju rentav Pingstdagen och det borde vara en stor högtid, kan man tänka, men åtminstone i år hos oss, blir det lite annorlunda. Maken vill inte väcka uppmärksamhet, som han säger, så det var inte aktuellt att åka till vanliga kyrkan. Men klockan sex i kväll får vi sätta oss i bilen. Nu har vi ätit en god lunch, anpassad till helgen, tänkte jag. Kyckling med vitt vin, vitlök, timjan, kapris och smörstekta champinjoner. Sen drack vi kaffe med kladdkaksmuffinsen och maken klämde raskt i sig sin och jag tog det lite lugnare, men när han sträckte sig efter min kvarvarande bit, så var jag raskt där och högg den. Jag hade blivit sur om han snott den, märkligt nog ser han alldeles utmärkt att det finns en bit kvar där, trots att min assiett står hos mig.