Laxsoppa blev det i dag, fänkål, potatis, kryddor, vitt vin och lax. Snabbt och enkelt och gott. Sen lyckades jag slå huvudet i dörren på ett överskåp, när jag stod där och hackade och skar. Lite trist. Och sen försökte jag, som nån sorts litet konversationsförsök, säga det när vi satt och åt. Men då blir det så konstigt alltihop, maken frågar om det var ett överskåp och om det fanns ovanför diskbänken? Och jo, vi har inga överskåp någon annan stans. Och då säger maken, som den mest självklara saken i världen, att det kan han väl inte veta, för han har ju inte syn på vänster sida. Nu är iofs diskbänken på hans högra sida, men plötsligt så handlar det här att jag hade ont i huvudet i stället om att han är begränsad sedan sin stroke för 17,5 år sedan. Jag ville bara prata lite grann, jag tycker det är lite trist när det är alldeles tyst genom alla måltider. Men det händer rätt ofta att mina försök strandar, och då känns det inte som att blir bra hur jag gör.