torsdag, 5 maj, 2022


Det är jag tacksam för. Jag är inte helt övertygad om att det ovanliga blir bra. Men jag gav mig ju ut i folklivet på förmiddagen och tänkte att det vore gott med något extra till kaffet, en sån här vanlig dag, så jag köpte var sin chokladbiskvi. Jag tror det var klokt tänkt. Sen hade det förstås varit bra om jag här på eftermiddagen kommit ihåg att jag skulle hämta ut makens mediciner, men den tanken slog mig inte förrän nu, och inte ens med våra korta avstånd hinner jag till apoteket innan man stänger. Ah ja, det går bra i morgon också. Och jag har förstås stickat lite.

I morse var det lite disigt, men det lättade. Just nu har jag en limpdeg som i första vändan ska jäsa minst två timmar till och på spisen kokar ärtsoppan. Dessutom har jag köpt ett par nya skor och lite vin. Sen sitter jag och stickar för att komma över de där 16 mörkgröna centimetrarna, två cm kvar innan jag får börja igen med färgskiftningarna. Så jag satte på älgvandringen och jag blev alldeles häpen. Jag såg en älg långt bort, men då bytte man kamera, så nu är det älgtomt. Men fåglar kvittrar, så det är väl en naturupplevelse trots älgbristen.