Dvs det är dimmigt och regn ute, och ska troligen bli blåsigt framöver. Och jag var uppe två gånger i natt med maken och tredje gången gick jag upp alldeles själv för att börja dagen. Tvättmaskinen snurrar, maken är duschad och doftar som en lite nyponros, eller iaf fräscht. Mitt ständiga klagomål på avlastningen är ju att han inte kan få hjälp med tvättning. Det finns ju ett mellanting mellan att duscha varje dag och att inte tvätta sig alls, men det är tydligen bara jag som upptäckt det. Inom vården anser man tydligen att man ska träna sig att tvätta sig själv, och kan man inte det – ja, då får det vara vara så att man blir lite otvättad. Och snart ska jag laga den där goda pastarätten med skinka och champinjoner och gräddsås. Just nu känner jag mig väldigt pigg och rask, faktiskt. Och när vi höll på med duschandet sa maken, apropå att vår goda vän ska åka på en resa senare i vår, – ‘men skulle inte du också vilja göra det?’, och det skulle jag förstås. Men just nu är det inte läge, men det var rart av honom att han tänkte på det.