Man kan ju titta på eniro och hitta både ett och annat. Vi lyckades så småningom identifiera svärföräldrarnas hus, där dom bodde 25 år. Gatorna är omdragna och husen är omnumrerade, så det var inte helt enkelt, men vi löste det. Och dom som köpte huset av svärföräldrarna bor fortfarande kvar. Maken är rätt fascinerad över att vi kan sitta här vid köksbordet och ta reda på så mycket. Jag är ju mer van, det är förstås både bra och lite skrämmande, men det går knappt att backa tiden.
Sen kom jag ändå på att det var läge att koka svartvinbärsmarmelad, så det gjorde jag. Det luktar gott också. Sen, när jag ändå höll på och samla mer eller mindre onödigt vetande, så kollade jag det här med fåglar och risgryn. Man har ju länge påstått att man inte ska kasta risgryn på nygifta eftersom det skulle vara livsfarligt för småfåglarna. Nej, det är tydligen inte alls sant – dom har för lite vätska i magsäcken för att det alls ska påverka riset. Däremot är det inte särskilt näringsrikt för dom, men om man betänker allt konstigt som folk numer kastar, så vore det nog bättre att återgå till risgrynen. Numer kastas det sockerhjärtan (typ tårtdekorationer) som kletar ner alla deltagares skor på ett trist sätt, och olika pappersskräp, som är väldigt svåra att städa upp för kyrkvaktmästare, så om det ska kastas är ris minst lika bra som något annat.