måndag, 17 januari, 2022


Det är fortfarande spår efter solnedgången, himlen är så där genomskinligt blå med en rosa kant där solen gick ner, så vackert. Tacksam att såna dagar kommer också. Just nu väntar jag på att vaniljrutorna, som jag äntligen kom ihåg att baka, ska svalna så att jag får pröva att skära jämna rutor, en utmaning varje gång.

Sen kom det en informationslapp från posten. Man ska börja dela ut post varannan dag här, jag har förstås vetat att det var på gång. Men den där förklarande lappen hjälpte inte alls, jag tänker att det är väl inte meningen att någon egentligen ska veta när man rimligen får eventuell post. Och paket skulle vara undantagna från det där systemet. Men jag tror att eftersom man själv får åka och hämta på deras lilla administrationsställe (eller som jag då femton kilometer bort), så lär det inte bli så annorlunda det heller.

Väldigt härligt med det här klara solskenet. Fast i natt var det mycket blåst och jag var tacksam att bo i tätort, det är lite mer sannolikt att man slipper elavbrott då. En vän längre norrut hade haft både åska och hagel, tydligen. Jag hade kanske inte ens märkt om vi haft åska, men jag tror vi slapp.

Sen såg jag i går kväll att makens byxor gått sönder igen, dvs det blir hål där den där fotortosen nöter mot byxorna i trakten under knät, och jag lagar och lagar. Men nu kände jag att det var nog lika bra att skicka efter ett par nya. Det tog en stund innan jag kom ihåg var jag brukar hitta dom, men till slut så – ellos. Nu hoppas jag bara att man inte ändrat passform eller så, jag har skickat efter samma modell flera år, två nya par på väg nu, ett par svarta och ett par mörkblå. Såna här gånger är jag väldigt tacksam över nätet, så smidigt det går att få tag på saker som inte ens finns i någon fysisk butik särskilt nära mig.