Vi har haft en händelserik dag. När jag gick upp i morse, så var alla tak i närheten vita och lite vitt i gräset också, men nu tror jag att det mesta har regnat bort igen.

Vi åkte tidigt till kyrkan, både för att få en rimlig parkeringsplats och dito sittplats. Man vet ju aldrig en dag som i dag. Bådadera fungerade. Lite ovant är det med så pass mycket folk i kyrkan, kyrkokören deltog och sjöng väldigt bra, och psalmerna var fina att sjunga med i. Glädje och tacksamhet. Det tog förstås lite längre tid än vanligt, men vi stuvade in oss i bilen och åkte till Tvåan. Hon hade lagat god lunch och förstås fantastiska kakor till kaffet. Dottersonen, som ju var det egentliga anledningen till det hela, hade önskat blåbärspaj med vaniljsås som tårta. Så väldigt gott. Han såg ut att vara nöjd med presenten också.

Sen var det redan skymning och vi åkte hem. Det betydde förstås att vi kunde se gatubelysningen ordentligt. Tappra människor var ute och gick i duggregnet och köpte sig säkert kalendrar och munkar och diverse, men vi satsade på att komma in i det varma hemmet.