På förmiddagen tog jag min promenad, fuktigt och rätt mörkt. Sen på eftermiddagen kom solen, så pass att maken satte sig på den inglasade, men han insåg efter en halvtimme eller så att det var rätt kyligt trots att han satt på fårskinnet. Jag ägnade mig åt såna där filmer om den brittiska gränspolisen vid flygplatserna. Då funderar jag alltid på hur pass nervös jag själv lyckas se ut på flygplatser, fast jag har aldrig blivit stoppad förstås.

Natten som gick förbättrade inte sömnkontot, om man säger så. Och jag är inte alls beredd att börja prata, ibland får maken den ljusa idén att det kanske är läge att prata lite, jag vill bara i tystnad tillbaka till sängen. Och jag tänker att på fredag ska jag byta till vintertäcket. Jag har inventerat mitt lager av sidenkalsonger, ett par tunnare och två par kraftigare. Sen köpte jag ett par svarta långbyxor i somras, som skulle behöva läggas upp lite, och det har jag inte kommit mig för med än. Man ska mäta, det ska helst inte bli fel och båda benen ska förstås bli lika långa. Kanske senare i veckan. Kanske.