måndag, 8 november, 2021


Det är det allt. Inte så mycket över horisonten. Och i går orkade jag verkligen inte ens tvätta håret, men i dag sa jag strängt till mig själv att det knappast skulle bli bättre, så nu är det klart. Nästa gång tror jag att jag klipper en dm. Och jag sitter och tittar på det där som ska bli makens vinterslipover, jag känner mig lite tveksam till hela projektet nu, om den alls kommer att passa. Jag har hunnit till det som ska vara halsen där bak, så det är en liten bit på vardera axel kvar och så det resterande på framstycket. Det borde inte vara så svårt. Det fanns en tid i livet när jag stickade mer frekvent. Jag minns en röd tröja till Tvåan t ex, mönstret hade en massa vita får och ett svart (ja, den var kraftigt inspirerad av Dianas tröja, den ikoniska) men det var otroligt tråkigt att sticka fåren, så jag tror att jag bara gjorde två rader vita, där en liten stackare var svart förstås, men en tröja blev det.

På förmiddagen tog jag min promenad, fuktigt och rätt mörkt. Sen på eftermiddagen kom solen, så pass att maken satte sig på den inglasade, men han insåg efter en halvtimme eller så att det var rätt kyligt trots att han satt på fårskinnet. Jag ägnade mig åt såna där filmer om den brittiska gränspolisen vid flygplatserna. Då funderar jag alltid på hur pass nervös jag själv lyckas se ut på flygplatser, fast jag har aldrig blivit stoppad förstås.

Natten som gick förbättrade inte sömnkontot, om man säger så. Och jag är inte alls beredd att börja prata, ibland får maken den ljusa idén att det kanske är läge att prata lite, jag vill bara i tystnad tillbaka till sängen. Och jag tänker att på fredag ska jag byta till vintertäcket. Jag har inventerat mitt lager av sidenkalsonger, ett par tunnare och två par kraftigare. Sen köpte jag ett par svarta långbyxor i somras, som skulle behöva läggas upp lite, och det har jag inte kommit mig för med än. Man ska mäta, det ska helst inte bli fel och båda benen ska förstås bli lika långa. Kanske senare i veckan. Kanske.