Vädret är förstås blandat. Ganska mycket sol på hemvägen och till och med när jag nu sitter framför datorn ser jag glimtar av blå himmel. Kanske lite tjatigt, men nu känner jag mig så bekväm med att köra bilen, det går så smidigt att ta enkel väg. Jag förstår nu vad jag gjorde för fel första gångerna, alltid (eller ibland) lär man sig något. Väl hemma stekte jag lite lök och två ägg med dragon till och så den goda danska osten på en knäckemacka, sen en mugg kaffe och en vaniljruta, plocka upp sakerna ur väskan och så sätta igång golvklockan. Sen var det redan dags att hämta maken, på fredagen är han ju utsläppt i dom allmänna utrymmena och nu hade han tydligen suttit kvar sen lunchen. Han hade hittat en betydligt äldre man, vars döda hustru vi träffade ofta förr i tiden. Men det märkliga var att den här mannen var så gammal och så pass rask att han kom ihåg makens morfar, och det är det inte många som gör längre. Han dog ju mer än tio år innan maken föddes. Maken var riktigt upplivad.