Nu är det bara att ta hand om rester och diska upp. Vi var bara nio vid bordet i dag, men för första gången på mycket länge tog jag ut en extraskiva till bordet och dukade upp. Det var så väldigt roligt att träffa tre barnbarn, Tvåans två pojkar är nu helt plötsligt jättelånga, eller iaf längre än jag. Och Tvåans kakor var verkligen alldeles underbara, fast den traditionella chokladtårtan gick också hem och äppelkakan, hämtad från Märit Hults kokbok som den Ulfsparreska äppelkakan, man häller kokande vatten över smeten innan man sätter in den i ugnen och det gör ytan lite knaprig, var väldigt lyckad. Och maken såg ut att vara nöjd med sin nya morgonrock, så på det hela var det väldigt lyckat. Jag är så tacksam.