fredag, 17 september, 2021


Nu har jag stickat upp fyra nystan av dom tio, som ska gå åt. Och jag läste vidare i beskrivningen, man ska förstås sticka bak- och framstycke för sig och där blir jag lite nervös, men det kanske löser sig.

Sen ringde det igen, men den här gången var det nån jag är så pass bekant med att namnet dök upp på displayen. Vi har varit vänner väldigt länge och det händer att vi har långa samtal, en rar och vänlig kvinna. Det var upplyftande mitt i grådiset. Kanske ses vi nästa sommar, om det nu är möjligt. Nog tycker jag att väldigt mycket fortfarande känns skakigt, både för samhället men också för oss själva. Och jag undrar förstås över det här med att andra länder rentav börjat ge en tredje vaccination till dom som startade och vi var färdigvaccinerade i mitten av mars. Så fort tiden går när man har roligt, typ. Det var lite segt i kväll, vi har ju ofta tittat på The Crown på fredagskvällarna, men nu gick det inte pga remottrasslet, så det blev Görings konststölder i stället. Jag skulle kunna titta på datorn, men det blir för liten skärm för maken. Ah ja, det finns ju kvar.

Det är inte jag, det är någon som bor längst ner i huset, tydligen, dom som har en svartvit katt. Det betyder förstås att hissen är upptagen i dag, för det är rätt mycket grejor som ska ner från vindsförrådet. Och jag är som sagt så tacksam att det inte är jag.

Det ringde ‘okänt nummer’ och det var nästan att jag inte svarade. Men det var en arbetsterapeut från kommunen, en ny kvast så vitt jag kunde bedöma. Hon hade en lätt brytning, som inte tidigare kontakt haft. Hon påstod att dom kontrollerar hjälpmedel en gång om året (?), men det måste vara en alldeles ny rutin, som jag gissar kommer att fungera ett år och sen hinner dom inte längre. Men hon kommer på hembesök, som kostar 236 kr sa hon, på torsdag em och har då på eget initiativ med sig en ny toasits. Hon påstod att dom lätt blir lite ofräscha. Jag kan bara hålla med, plasten är felvald, men häromdan kom jag på att man kan försiktigt använda löddrade stålull, så den ser faktiskt väldigt fräsch ut nu, men byter hon den, så ok. Hon är väl proffs, så hon ska få försöka aptera det där sänghandtaget mer stadigt, för jag förstår inte hur man gör.

Detta tjatiga kapitel, jag vet. Det var inte särskilt många timmar i natt, och jag kände mig lite stressad eftersom det är duschdag och dessutom skulle lakan bytas. Jag såg f ö nån sorts undersökning om att 30% (tror jag) av britterna byter lakan en gång / år. Men jag räknar med att byta flera gånger före Jul. Fast det gick ganska bra ändå. Trots sömnen. Fast det som absolut inte gick bra var ett av dessa underliga resonemang maken drar igång ibland. Jag har sagt att sondöttrarna får överta böckerna om Lilla Huset på Prärien och så får lilla äldsta presentkort i en nätbokhandel och en liten t-shirt. Nu är maken djupt bekymrad över det här, vad ska lilla minsta tänka? Ja, kanske inte jättemycket, det är inte hon som fyller år, hon går i tvåan numer och kan själv utmärkt läsa böckerna dom får gemensamt, så jag ser inget problem. Men maken gör. Hur ska det gå till när födelsedagsbarnet ska handla sina böcker? Hur kommer hon att få dom? Många frågor blir det, och kombinationen av att han inte alls litar på att jag har fixat i samråd med svärdottern och att han kan komma på många konstiga frågor, gör mig oerhört trött och rätt irriterad. Nå ja, nu ska jag laga mat. Nån sorts krabbstuvning, så jag måste rensa krabban också, och så ris och sallad till. Det blir bra.