just nu iaf, det kanske börjar snöa igen, vad vet jag. Fast maken är klippt och duschad, så det känns bra. Sen läste jag att man plötsligt kommit med nya riktlinjer, man ska kunna krama folk redan efter första sprutan. Jag hoppas att det här betyder att maken inte ska behöva sitta i karantän två dygn av sina tre på avlastningen. Jag bifogar förstås en kopia på hans vaccinationsintyg, men vad vet jag. Och i dag tipsade han mig om att det vore bra om jag packade kalsonger. Jo, tack, jag vet. Och alla dessa detaljer, som jag håller reda på, och som han bokstavligen inte har en susning om. Det skulle vara komiskt, om det inte var så förtvivlat tröttande.

Det ligger f ö räkor och tinar i det där nya durkslaget, tacksam för det. Och någonstans i huset håller någon på och snickrar, det stör mig inte alls, jag bara noterar. Häromdagen hade f ö en elev på skolan där Äldste jobbar, ertappats med en kniv, som han tänkte skära en lärare med. Det var lyckligtvis inte Äldste han hade tänkt strimla, men det är rätt förfärligt. Och självklart är den ca 20-årige eleven omedelbart tillbaka i undervisningen igen. Det känns inte helt stabilt, kan jag tycka.