vräker ner utanför fönstren. Tacksam att jag inte alls tänker mig ut i dag. Jag tog hissen ner för att hämta upp tidningen, men det hade inte kommit någon, dagens lätta besvikelse. Jag gillar papperstidningen på söndagseftermiddag, men då får jag roa mig ändå. Det blir inte roligare av att tv tydligen har trassel igen, och maken anser att jag åtminstone borde titta på hemsidan för att se om det är omfattande problem. Jag ska, sen.Annars är det en vanlig söndag, dvs vi har bett som vanligt och sen kopplat upp oss mot nätsändningen från kyrkan. Jag läste häromdagen nån kyrklig person, som tyckte att det var så väldigt bra med dessa utsända aktiviteter. Det tycker inte jag. Jag är tacksam att det finns alls, men det är skillnad att få vara närvarande i rummet, att se dom andra, inte bara siffror uppe i hörnet att det finns fler. Sen tror jag dessutom att man måste vara väldigt disciplinerad i utsändningssituationen, verkligen anstränga sig för korta och kärnfulla predikningar, det är betydligt svårare att hålla koncentrationen när man sitter hemma i den bekväma fåtöljen och rentav kommer på att ja visst ja, jag skulle ta fram nåt ur frysen eller så.