med livet här, men ungefär så här vid åtta på kvällen har jag hunnit piggna till. Jag somnade förstås i fåtöljen i eftermiddags, jag kände att sömnen kom svepande, så jag satt inte med korslagda ben iaf, då blir det väldigt stelt.

Och efter kvällstét kokade jag en liten sats rabarbermarmelad, jag hade fryst in lite rabarber. Nästa veckas handling är planerad och skickad till maxi, matsedel till 13 oktober färdig. Jag tror kanske att vi äter mer varierat nu än innan corona eftersom jag måste skriva ner och då ser enklare om jag tenderar att upprepa mig för ofta.

Sen fnissade jag lite åt Äldste. Någon jag känt länge skrev och frågade mig om jag kom ihåg när första gången för nånting var, och när jag nämnde det för Äldste sa han – ‘ja, du visste förstås när det var och vilken klänning hon hade på sig och vad ni ätit sen’, men nej, jag visste bara att jag inte varit med. Annars är mitt minne för vad folk haft på sig och likaså mitt matminne är ett skämt i familjen. Det gör inget. Alla har sina underligheter.