att jag inte hann sova nånting på eftermiddagen, så sov jag som om man hade blåst ut ett ljus, och vaknade tjugo minuter senare. Ja ja, det behövdes förmodligen. Och just nu, eller nyss snarare, så gick solen ned i rosa och ljusblå moln, vackert. Men jag gillar inte mörkret som bekant. Dagen har varit så fin och ljus, tacksam att det blev en så fin dag.

Och jag pratade med Äldsta, hon stod och väntade på äldsta dotterdottern, som varit på nån sorts lägertjosan över helgen. Från början hade planen varit att dom skulle åkt till södra Spanien, det såldes saffran bl a för att bekosta det hela, men nu blev det en resa till norra Upplandskusten i stället, inte alls samma sak tyckte dotterdottern. Jag kan bara hålla med.

I morse när jag vaknade så drabbades jag av en orimlig längtan efter sån där tafflig romersk frukost, kaffe med varm mjölk och dom runda bullarna, som man delar och brer smör inuti och så lite marmelad. Rätt långt från min rågmjölsgröt.