är segare än andra. En sån var det i morse. Delvis är det förstås dom varma nätterna, samtidigt tittar vi på termometern och säger att snart fryser vi förstås. Fast, trots corona och allt, så tänker jag kanske vara lite mer envis om det här med temperaturen i höst och vinter. Det känns inte rimligt att vi ska behöva ha elelement på för att inte frysa. Men just nu är det inte problemet. Morgonen var så pass sen och rörig att jag fortfarande sitter med nattens fläta, trots att förmiddagen gått en bit. Och jag är obeskrivligt trött och ledsen. Jag läste i går någon som skrev ett stycke om avsaknaden av strategier för riskgrupper, studentutspring lade man hyllmeter på, men riskgrupper får bara veta att det gäller att hålla ut, dvs att avhålla sig från kontakter. Och jag tänker på att om OM nu någon någonstans i ett labb lyckas peta ihop ett vaccin – nej, jag räknar inte Ryssland – så är det ändå en kall och mörk höst framför oss, en Jul utan barn och barnbarn. Man ska inte ta ut svårigheter i förskott, nej då, men varnad är väpnad, heter det också.