faktiskt en sommarmorgon. Fint. Och detta datum är speciellt hos oss. Först och främst föddes Äldsta detta datum, en söndag var det. Att bli förälder är rätt omtumlande varenda gång förstås, men den första är alldeles särskilt märklig. Och detta var den tid när Findus och Semper härskade över nyblivna mammor. På BB fick man en totalt oupplysande lapp om amning, det konstaterades att 2% av svenska kvinnor ammade sina barn till sex månader. Och det fattade jag ju rätt snart, att inte skulle jag lyckas tillhöra denna försvinnande minoritet. Jag testade dessutom Syster Egnells bröstpump, eller vad den nu hette, där på BB. Jag satt och såg hur maskinen drog ut min bröstvårta till oanad storlek, den sprack förstås och det blev rätt smärtsamt med amning då, så Äldsta föddes upp på lemolac, en sorts mjölkersättning som var lite grynig. Och så skulle det steriliseras flaskor och det skulle brännas hål i flasknapparna, elände. Och hon hade kolik i två månader, skrek uppgivet varenda natt mellan 22 och 06, typ. Sen började hon sova hela natten och livet återtog nån sorts normalitet. Stackars hon och stackars oss. Dom andra tre barnen har jag ammat så där sju månader utan större problem.

Och sen gifte sig Äldste och svärdottern detta datum, också en dag av tacksamhet.

Och för tre år sen bytte vi lägenhet, med stor hjälp av en god vän, yngste svärsonen och Äldste och svärdottern. Hennes mamma kom upp och passade flickorna större delen av dagen, men jag minns fortfarande när lilla minsta hjälpte till och bar en kudde, med mycket allvarsam och koncentrerad min.