torsdag, 30 juli, 2020


att man sa på tv att det är riktigt besvärligt att man kanske inte kan planera sitt arbetsliv under hösten. Nej, jag förstår det. Fast för mig är det förstås inte ett arbetsliv, det är hela livet som inte går att planera. Och vänner jag inte kan träffa, familjen jag nu har kunnat träffa utomhus, och det lär inte gå under hösten.

Vi firade ju en mycket påver Påsk, årets stora högtid, och inte heller kunde vi fira i den stora kyrkan förra veckan heller. Och jag går inte in i affärer, jag handlar på nätet och jag väljer – ofta dyrare – alternativ med hemleverans. Det här att inte ens ytligt möta andra människor är tungt, tyngre än man kanske föreställt sig innan. Och jag blir trött och nedslagen. Självklart förstår jag att det ändå är mycket tyngre om man lever ensam, å andra sidan har jag ju det här med ansvaret hela tiden.

här. Min pappas födelsedag, som jag minns det brukade det vara sommar då, mamma brukade spara ihop dom sista jordgubbarna för säsongen till tårtan. Jordgubbssorterna var annorlunda då, tror jag. Och pappa dog på våren innan han skulle fyllt 62, det är märkligt att tänka på. Han betydde så väldigt mycket för mig, fortfarande saknad. Som det brukar heta – i tacksamt minne bevarad.

Och det regnar, vi åt ärtsoppa. Och dagen började inte alls bra efter en ganska stillsam natt. Maken var uppe vid halv fem och sen strax efter sju. När jag sen gick upp, försökte jag gå så tyst som möjligt, men jag hann bara ut i badrummet, så ropade maken. Och jag gick tillbaka och frågade vad han ville. Jo, men han var hungrig och ville ha frukost, och jag förklarade att det fanns ingen frukost än. Jag hade inte ens hunnit klä på mig. Men han hade sett en timme fel på klockan och trodde att jag, när jag gick ut ur rummet, hade misslyckats med att väcka honom till frukosten, så nu ville han säga att han minsann var klar. Men det var ju varken jag eller frukosten. Det har f ö aldrig hänt att jag misslyckats med att väcka honom till frukost, och att jag i så fall bara skulle gå ut igen är – för mig – en bisarr tanke. Så för mig var det en usel start på dagen. Så nu har jag tittat på nätet efter mer effektiva projektionsklockor, så att det ska vara enklare att se rätt.

Det är så svårt det här, att växla mellan att vårda och att leva ett mer vanligt liv.