med strålande sol. Maken och jag firade förstås Pingstdagen tillsammans i vår ensamhet, dvs som vi ser det tillsammans med alla helgon och änglar, så det var en glädje mitt i allt. Och sen, när maken vilade, kom det blommor och choklad från döttrarna. Tyvärr hade blomaffären missat att skicka med kortet, men ändå!

Och sen fick vi sms från Äldste, så vi åkte dit och åt rabarberpaj i solskenet, med rejält avstånd förstås. En glädje att träffas ändå. På kvällen ringde Yngste också, dessa rara barn vi har.

Sen fick jag syn på en glassbägare i metall på en bild i SvD, så jag googlade. Jag tänkte att den kunde vara bra till paketglassen vi nu får sikta in oss på. Fast leveranstiden var 10 – 12 veckor och då antar jag att glassäsongen kanske går mot slutet, så jag googlade vidare och fick tag på en annan, liknande – inte riktigt så designad – som hade leveranstid 3 – 5 dagar, så den kör vi på.