och dessutom irritation över situationen. Äldste sms:ade att någon dog i fredags. Till mogen ålder kommen, alldeles just fyllda 94. Någon som betydde mycket för mig under ett antal år, jag tror kanske inte att han alldeles skulle kunnat säga som Baloo – Jag ska lära henne allt jag kan. Det hade inte gått fort i hans fall, och möjligen hade jag inte velat lära mig allt heller. Men mycket blev det ändå. En så begåvad och rolig människa, inte okomplicerad förstås, tog gärna in barnportion av huvudrätten och sen en rejäl efterrätt. Och när vi andra nån gång sa – ‘men förra gången tyckte du tvärtom’, så såg han eftersinnande ut och sa – ‘ja, ja, men jag är mycket klokare nu’, och då fanns inte mycket att invända kanske. Och jag frågade min avhållne juristvän en gång – skulle du köpa en begagnad bil av G? och då log han snett och sa – ja, om jag fick skriva kontraktet. Och han lärde mig att vid tjänstetillsättning sätter man aldrig upp nån man inte egentligen vill ha på fjärde plats för att vara vänlig. ‘Du förstår, då hänger det upp sig, och då sitter man där med den’. Och han lärde mig att bli en riktigt duktig ordförande. Han sa också – ‘ni kan väl komma på min begravning, ni behöver ju inte säga nånting’. Ja, kära söta, jag hade gärna sagt både det ena och det andra, men nu kan jag inte ens komma.