torsdag, 5 december, 2019


med alla dessa koder. Jag gjorde nyss ett försök att handla julklappar till sondöttrarna. Dags för betalning, jag skrev in kortnumret och plockade fram bankdosan. Hmmm. Sen gick det fel. Man ska ju slå in kortets kod och jag slog två gånger in bankbetalkortets kod och fick förstås varningen att jag bara hade ett försök kvar. Och jag visste ju att jag slagit rätt siffror, så jag förstod inte vad som var fel. Jag vågade inte fortsätta. Och sen gick jag ut och klagade min nöd för maken, och då slog mig eftertankens kranka blekhet, det är ju kortets kod som skulle till. Så jag gick in igen och lyckades nu. Men så trött man blir på sig. Och nu har jag flickornas grejor färdiga. Trots allt.

den där vita tråden. Men minsann, det fanns i fd garnaffären, så jag köpte två rullar. Och när jag ändå var på gång, så gick jag in i uraffären och lät mannen där byta batteri i min klocka. Det tar alltid så lång tid att jag undrar vad han egentligen gör.

Sen började jag sy, dvs jag skulle börja, men undertråden ville verkligen inte alls först, det blev bara trassel. Jag fick klippa bort det och börja om. Sen gick nålen av också. Men frånsett det, så gick det bra, så nu är alla gardinerna färdiga. Ja, inte nedre sömmen då, den ska justeras beroende på hur dom hänger dom. Fast nu har jag problemet att transportera alla dessa meter tyg utan att det blir alltför skrynkligt.

Jag kan tillägga att maken fick sin influensaspruta i vänster överarm, och han känner ju ingenting där. Enda fördelen med hans situation, för jag är lite öm, men nu har vi gjort det vi kan. Och det var kö, tio personer före oss, men man hade tre rum, så det gick snabbt. Och stolar fanns det utefter väggen. Enda knepigheten var att kvinnan bredvid mig hade någon typ av talsvårigheter, och satt och muttrade obegripliga ljud och dessemellan gav hon upp högljudda, plötsliga ljud.

I alla fall så här långt. Tiderna stämde i morse, så jag kunde cykla till morgonmässan, milt och vackert och nästan lite sol också. Efter frukost ringde jag vc, och i dag fanns det vaccin i plenty, som makens mormors mor skulle sagt.Och före ärtsoppan började jag sy. Två gardiner klara, fast sen tog den vita tråden slut. Lite mer fanns i förrådet, men jag är inte säker på hur långt det kommer att räcka. Men vi är iaf vaccinerade nu.