till lunchen. Äldste dök upp med sin matlåda och förgyllde vår tillvaro. Han var rätt förkyld, stackarn, men jag gissar att det var skönt att kunna få ett litet avbrott i dagens slit.

Sen hade vi en stunds diskussion, eftersom jag sagt till maken att jag kommer att sms:a Äldste när jag kommer till England, så ringer han. Och maken är ju nu så bekymrad över att han kommer att få ett rum, som ligger längre bort från kök/tv-rum. Dels tror han att han då inte kommer att kunna se så mycket på tv, dels tror han inte att han kommer att höra telefonen, när den ringer. Fast det problemet har han ju även när han bor i det närmare rummet, så jag har svårt att se att det är så stor skillnad. Ah ja, det löser sig väl, trots att han övertygad om motsatsen.