balkongen, som jag tjatar om, den är allt rätt besvärlig att putsa fönstren i. Jag gjorde ju ett försök i våras, och det blev inte helt lyckat. Jag gav upp ett av dom mindre fönstren, längst ner höger, för det kändes farligt att ens försöka. Men i dag gjorde jag ett nytt försök, den här gången försedd med smal gummiskrapa, bred gummiskrapa, en skrapa med en luddig tröja på sig, förlängningsskaft, stege och hushållspapper. Det gick bättre. Jag skulle kanske inte säga att det är helt lyckat, men bättre ändå. Och lyckligtvis är ju alla människor, som passerar nedanför våra fönster, så upptagna av sina mobiler, så ingen tittar upp. Ingen behövde alltså ängslas över om jag skulle ramla ut. Och jag är väldigt försiktig, men jag skulle egentligen behövt en dm längre armar, då hade det fungerat bättre, men det är ju för sent.

Och maken reste sig till maten och sa att han kände sig väldigt bra i kroppen i dag, och det var fint. Sen åt vi pasta med ugnsbakad lax, rökt lax, broccoli, lite citron, lite crème fraîche och rätt mycket dill.